Mina damer och herrar...

...vi närmar oss nu Sverige. Fäst ert säkerhetsbälte. Vi vill tacka er för att ni rest med oss i år. Temperaturen vid ankomstplatsen ligger mellan 10 och 22 grader och solen skiner - ibland.
Jag är tillbaka hemma i Sverige efter ett år (med ett kort besök över jul). Mitt första år hemmifrån.
Indien har lämnat spår och jag känner mig nu hemma i en ny familj bestående av nära vänner. Det sägs att det andra året ska vara bättre och det tror jag verkligen det kommer att bli. Jag kommer att vara mera hemmavan, veta mina egna gränser bättre.
Det har varit ett år med utmaningar, mycket glädje och skoj men också en del besvikelser. Jag har varit ledsen och gråtit många gånger, önskat att jag vore hemma igen, suttit uppe för länge på nätterna med för mycket arbete men också firat jul med sushi, släckt en brand, lekt clown, besökt en by där enkelheten har satt djupa och permanenta spår i mig. Jag har filosoferat och lärt mig mer om mig själv och blivit ännu mer vetgirig. Jag har vunnit ett lugn och tålamod som kommer av att vara helt omgiven av Indien där ingeting verkar funka ibland. Jag har bakat bullar med en tomflaska som kavel och lärt känna Sally - min rumskamrat nästa år (och på köpet fått massa god mat).
Jag blir nästan lite för sentimental nu.
Nästa år kommer jag inte att skriva och uppdatera på bloggen lika ofta (och oregelbundet) som det här året. Om det händer något stort är det såklart jag vill dela det med er!
Tack! Tack så mycket för alla som läst och framförallt kommenterat hela året! Det har ibland uppmuntrat mig när jag har varit alldeles för trött. Tack!
...vi närmar oss nu Sverige. Fäst ert säkerhetsbälte. Vi vill tacka er för att ni rest med oss i år. Temperaturen vid ankomstplatsen ligger mellan 10 och 22 grader och solen skiner - ibland.
Jag är tillbaka hemma i Sverige efter ett år (med ett kort besök över jul). Mitt första år hemmifrån.
Indien har lämnat spår och jag känner mig nu hemma i en ny familj bestående av nära vänner. Det sägs att det andra året ska vara bättre och det tror jag verkligen det kommer att bli. Jag kommer att vara mera hemmavan, veta mina egna gränser bättre.
Det har varit ett år med utmaningar, mycket glädje och skoj men också en del besvikelser. Jag har varit ledsen och gråtit många gånger, önskat att jag vore hemma igen, suttit uppe för länge på nätterna med för mycket arbete men också firat jul med sushi, släckt en brand, lekt clown, besökt en by där enkelheten har satt djupa och permanenta spår i mig. Jag har filosoferat och lärt mig mer om mig själv och blivit ännu mer vetgirig. Jag har vunnit ett lugn och tålamod som kommer av att vara helt omgiven av Indien där ingeting verkar funka ibland. Jag har bakat bullar med en tomflaska som kavel och lärt känna Sally - min rumskamrat nästa år (och på köpet fått massa god mat).
Jag blir nästan lite för sentimental nu.
Nästa år kommer jag inte att skriva och uppdatera på bloggen lika ofta (och oregelbundet) som det här året. Om det händer något stort är det såklart jag vill dela det med er! Tack så mycket för alla som läst och framförallt kommenterat hela året! Det har ibland uppmuntrat mig när jag har varit alldeles för trött.
Tack!

Kommentarer
Postat av: Mirre

Jag är lite intresserad av UWC, men jag bara undrar hur tufft det egentligen är?? ^^

2010-07-26 @ 13:42:31
Postat av: Salome

Hallå hallå! Du skall veta att du skriver otroligt bra. Du skriver så intressant, man dras med på ett otroligt sätt, och jag har nästan läst alla dina blogginlägg nu. Undrar om du skall bli författare? Det är så skönt att få känna"verkligheten" bakom gymnasierna..skall börja ettan, nv, och det har varit så svårt att välja. För att göra en lång historia kort så har jag valt det närmaste och det enklaste. Men funderar starkt, har nog redan bestämt mig, på att söka till UWC någonstans i världen (Bergen har varit realistiskt men nu har jag ju upptäckt Indien..varför valde/fick du just Indien?).

Sista frågorna: Vad hade du för poäng på Högstadiet och var det väldigt mycket svårare att gå på IB än Nv i Sverige? Kramar=)

2010-08-16 @ 17:52:26
Postat av: Lisa

Håller helt med Salome! Otroligt välskrivet och man rycks verkligen med! Mycket viktigt att få höra både det jobbiga och det roliga. Hur mycket krävs egentligen av en på en UWC skola? Både socialt och studiemässigt? Det är ju väääldigt svårt att komma in, och de säger ju att man bedöms mer efter personlighet och personligt engagemang. Så jag undrar vad du hade för intressen och vad du gillade/gillar att göra? typ fotboll, kyrkan. Haha, hoppas att du förstår;P Hugs:D:D

2010-08-24 @ 19:41:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0