Kurri

Jag ser att temperaturen hemma ligger på runt -6.
Och vad gör jag? Jag kommer hem från Pune med halvt kilo färska jorgubbar och avnjuter dem med vaniljglass i solen.

Sedan gör jag mina läxor.

Jag satt utanför klassrummet i solen och gick igenom hindialfabetet inför lektionen. När min lärare kom förbi frågade jag om vi kunde vara ute idag men hon protesterar "Nej nej nej!" coh sa att jag borde gå in och inte sitta i solen - eftersom det var månförmörkelse. Så det var så jag fick reda på det. Enligt indisk tradition är det farligt att vara i solen när den genomgår förmörkelse.
Mån förmörkelsen var inte total, men solen var nästan till hälften skymd av månen som mest. Man kan absolut inte titta direkt på den, men genom dubbla lager fotofilm eller ett röntgenark ser man de som en uppochnervänd månskära på hmlien. Jag har sprungit runt på skolan i två timmar nu, glad som en barnunge, och tagit bilder.
Jag är helt trött i ögonen oc svettig av att stå i solen. Ljust omkring oss var lite dunkelt, som att stå i ett dammoln.
Nu måste jag springa ut och se det sista innan den försvinner helt.
Klicka för att förstora.






Kan ni se att det har ändrats, att den har vridit sig och månen är uppe till vänster nu?

"Så hur är det i Indien?", var den vanligaste frågan. Efter den kom "Hur varmt är det?"
Efter ett tag blir man lite trött på att svara på samma frågor, men när man får chansen att berätta lite mer, att förklara hur det är är det alltid jättekul. Jag hade ett underbart jullov, med massa godis, familjemys, snö, hundgos, julmat, Liza, filmkväll (nästan varje kväll) och tv-spel. Och en massa annat såklart.
Aldirg har jag haft en sån vacker vinter med frost på alla träd, glänsande is, gnistrande snö, iskristaller och istappar! Jag slapp kalla mörka november och hoppade rakt in i ett snöparadis och sedan tillbaka till värmen... och solen...
När jag kom tillbaka hade jag fruktansvärd hemlängtan första dagarna och var också nära att bli fast på flygplatsen utan mobil och pengar. Men jag klarade det.
Mycket arbete är det redan tredje dagen. Svårt att säga allt, för det skulle ta tid att förklara avd allt innebär, tro mig bara när jag säger MYCKET.
Ikväll var jag på teater, en danstrupp som gör kathakali kom besök och gjorde Cesar. Det var otroligt imponerande, men de sa inte ett ord, utan representerade hela historien genom att dra i olika snören och röra händerna på olika sätt, genom att dra varandra, vifta på ögonbrynen och utstöta små rop. Jag stod ut i ungeför tjugo minuter, men sedan blev det ganska meningslöst eftersom jag inte kunde följa berättelsen. De håller på i fem timmar med sminkning, har bevis här med bilderna.





På tal om lappen med Lagom, jag försöker exportera detta underbara ord i svenskan! Det behövs verkligen för stressade studenter och så här i miljötider, eller hur?